Var god skölj!

Känner mig sockerförgiftad efter en dag med fika både här o där. Det började på jobbet i morse med tårta för att fira vår nya medarbetare som började hos oss idag. Så himla kul med en ny prästkollega! Och det måste ju firas förstås!
Sen har jag varit på syförening på eftermiddagen och då kan vi tala om gofika. Ljuvliga vaniljbullar, mjuka kakor, småkakor i alla färger o former. Och så tårta på det! Och fast jag inte smakade av alla sorter så känner jag mig nästan illamående. Tror faktiskt att jag inte tål socker. Egentligen. För när jag verkligen skärper mig och inte äter något eller väldigt, väldigt lite under en tid så känner jag mig så himla lätt i kroppen. I kroppen men också i huvudet. Lätt, glad o snabb i tanken. Nu känner jag mig plufsig, seg, trött o låg. Ja som om jag har fått i mig något som inte alls är bra för min kropp.. Så nu sitter jag här och dricker vatten, glas efter glas, som för att skölja ur allt skräp...

Hemma.

Hemma efter en vecka i Luleå. Både skönt o tråkigt. Skönt för att hemma är ju Hemma men tråkigt att vara så långt från min dotter igen. Men jag brukar trösta mig med att vi i alla fall bor i samma land, vet dom som har sina älskade på andra sidan Atlanten... fast det känns som en klen tröst, just nu...

Men jag känner mig också lite som ny, faktiskt. Känner att det verkligen var välbehövligt med lite semester, att komma ifrån jobbet där det varit lite av turbulens sista månaderna. Kom på mig själv, när jag satt på tåget o närmade mig Norrköping, att jag inte tänkt på jobbet en enda gång de senaste dagarna, att hjärnan verkligen haft semester från alla tankar som upptagit den både natt o dag... Det kändes riktigt, riktigt bra, blandat med lyckan att ha "överlevt" flygresan Luleå-Stockholm. Hatar verkligen att flyga.

Och idag kändes det riktigt bra att komma igång igen och saker o ting börjar faktiskt  "trilla på plats". Älskar mitt jobb och är såå glad över alla människor jag får möta och vad jag får vara med om!!

Men det är inte bara hjärnan som vilat i det undersköna o snötäckta Norrbotten, nej hela jag har vilat. Ingen yoga på 6 dagar! Lite abstinens har jag haft, det måste jag medge, men jag tror att det varit lite skönt för kroppen också för jag kände mig så himla stark, fokuserad och mjuk när jag yogade igår. Jaa, som ny, i rygg o höfter, med en kropp som bara gjorde det den längtat efter... Ashtangans stående, sittande och avslutande.

Tanka kraft.

                                           Elof i täten, husse och så Helge som väntar på mig.

Har haft en lugn o skön helg med inte en endaste grej inplanerad, känns riktigt lyxigt. Och vädret har varit promenadvänligt med ett par sköna minusgrader och en hel del solsken.
Bara en liten bit bort från oss har vi skogen där vi går så fort vi hinner. Hundarna älskar det lika mycket som vi och dom springer i pur glädje när vi kommer dit, som om dom helst skulle vilja vara överallt samtidigt.

Själv så tycker jag att det är så enkelt att finna lugnet där, det är som att alla problem plötsligt känns lättare. Axlarna åker ner, ryggen raknar och andningen åker långt ner i magen. Så lätt o enkelt. Ja, det är som om jag är i mitt rätta element, där det är menat att jag ska vara och allt blir självklart. Absolut självklart. Och lätt. Och tryggt. Plötsligt finns det inget att oroa mig för, inget som skrämmer, inget som inte är som det ska. Alla bekymmer och frågor tycks inte så allvarliga längre. Allt blir som det ska. Allt. Allt runt omkring mig ser dött ut, torra grenar, frusna bruna blad, nakna träd... men det lever, jag vet att det lever. Allt är som det ska...

Och jag försöker spara känslan. Inför veckan som kommer. Inför resan till Luleå och begravningen av min systerson. Vet att jag behöver den så väl när alla frågor sköljer över mig och allt bara känns ovisst igen...

Grönt är skönt.

Numera mixar jag allt grönt jag ser. Nästan. Jag gör iallafall  härliga gröna smoothies varje dag på gröna blad av alla de slag. Och vitsen med att mixa det gröna är att kroppen då kan ta tillvara alla värdefulla näringsämnen som finns inuti bladen och man slipper tugga så stora mängder blad. Dessutom är det gott, särskilt om man blandar i lite frukt som en halv apelsin, en clementin eller kanske lite bär från frysen.
Läser man om bladgrönsaker så tycks alla, som  säger sig vara experter, vara ense om att det är det bästa för påfyllnad av näring o vitaminer av alla de slag. Och det jag särskilt tänker på är att läkaren, när jag gjorde min Ayurvedakonsultation, flera gånger talade om gröna bladgrönsaker som det bästa för kroppen.
Och man kan göra smoothisar på allt möjligt, som Babyspenat, frusen spenat, rucolasallad, blast från rädisor, morötter o rödbetor, alla gröna örter, alla gröna kålväxter mm, mm. Ja allt grönt, det är bara att hälla i blender eller mixer o mixa.

Idag blev det Babyspenat, Rucolasallad och Bladpersilja. En rejäl näve av varje + en skiva färsk ananas + ca 2 dl vatten. Allt i blendern o mixa. Klart. Perfekt som mellanmål eller kanske lunch om man vill "leva lätt" nån dag ibland.

Cylinda, min vän!

Tänk om man inte hade tvättmaskin! Med alla dessa svettiga yogakläder som fyller vår tvättkorg på några dar. Tycker tvättmaskinen går för jämnan, ändå är vi bara jag o mannen i huset.

Jag tycker det är kul med yogakläder och har en massa ombyten, allt från leopardtights till haremsbyxor och har nog inte köpt några plagg på sportavdelningarna. Jo, nån topp kanske.. Mitt senaste inköp är i vitt, byxa o luvtröja från H&M, som jag har tänkt passar bra till Kundaliniyogalärarutbildningen som jag ska börja i mars. Längtar!!

Piggelin.

Förundras över hur lätt det är att komma ur sängen fast alarmet plingar före sex om mornarna. Och så har det känts nästan varenda morgon hela mörka hösten o vintern. Och särskilt förundrad i morse när jag vänt på dygnet under nyårshelgen... men det gick lika lätt. Måste vara för att jag ska göra nåt jag längtar efter. Ni vet så där lätt som det kan kännas att stiga upp när man ska ut på en resa, när man ska smyga upp för att uppvakta någon eller när man var barn och det äntligen var julafton...
Smyger ner till mitt lilla yogarum och tänder några ljus.

Och jag gör min serie. Suryanamaskara A och B. De stående. De sittande till Navasana och så de avslutande ställningarna. Och sen när jag ligger i Savasana så kommer hundarna smygande och vill ligga intill på varsin sida.
Och efteråt är man som ny, man kan inte börja dagen på ett bättre sätt. Eller som Petri Räisänen skriver i sin bok Kraften bakom yoga "efteråt känner du dig fönyad, pigg och full av ren livskraft och ljus". Jag är beredd att hålla med!!

Yogaflyt.

Stormar ute så det knakar i huset. Vårt hus ligger helt öppet och på en kulle så här är det friska vindar, minst sagt. Men vad gör väl det när man kan vara inne o mysa. Hundarna vill inte heller vara ute utan ser förskräckta ut när öronen fladdrar och vinden dånar. Nä, då är det skönare att trängas ihop i den gamla valpbädden, ligga o "hundsova" så man hör om nån öppnar kylen...

Själv har jag arbetat hemma idag. Druckit muggvis med te i mina nya rosenkoppar och förberett till nyårsdagens kvällsgudstjänst. Skrivit lite om löften som man gärna ger såhär vid nyår, och kanske att det känns lättare o roligare om man kallar det nyårsdrömmar istället...

Min yoga känns så himla bra just nu. Ja hela min kropp känns så medgörlig o skön. Lätt o mjuk. Å tänk va kul det är att yoga då! Senaste dagarna har det blivit ashtangayoga på mornarna och det är som en njutning, både under passet och efter. Älskar när jag får svettas ordentligt så att det droppar om mig. Känner mig urstark och helt uppslukad under passet och förvånas lika mycket varje gång när jag efteråt tittar på klockan och jag har yogat i 1 timme o 20 minuter!! Det är som om tiden inte finns och jag har ingen tidsuppfattning alls. Lite som när meditationen känns som bäst, ja kanske är det en liten liten glimt av "evigheten"...