söndag 4 september 2011

Vackra ord


Jag tycker om vackra ord. Märker och lyssnar extra när dom kommer i min väg. Nästan njuter. Men kan också bli otroligt irriterad över ord som används i onödan. Ordbajseri... Bara för att ha nåt att säga. Eller säga det som förväntas, utan någon mening bakom... Då är tystnaden bättre, skönare, njutbar.
Genom yogan har jag kommit i kontakt med ord som jag aldrig hört innan. På sanskrit. Vackra, men svåra. Och i början av min yoga så brydde jag mig inte så mycket om dom, tänkte att "det där kommer jag inte att lära mig". Ville inte, orkade inte. Kanske sviter efter 3 terminers grekiska studier på universitetet... med grammatik som nästan fick mig att stupa. Men. Man ska aldrig säga aldrig... Har blivit mer o mer sugen på att lära in dessa låånga vackra ord på mina yoga asanas. Ardha Baddha Padmottanasana, Prasarita Padottaanasana, Utthita Trikonasana. Så jag försöker. Vet ju att jag kan.

1 kommentar:

  1. Känner igen mig i att det är mycket som sägs i onödan och att det är fint att stanna upp vid de fina orden!
    Anna

    SvaraRadera