Yogahelg.

"Verkligheten överträffar dikten", brukar man säga ibland och dom orden kan jag instämma i när jag tänker tillbaka på en underbar yogahelg. Att få träffa Maria Boox. Jag hade hört så mycket gott om henne från många håll och jag kan bara hålla med om alla positiva lovord. Och jag är så glad att jag fått träffa henne och yogat för henne och det känns verkligen som "äntligen". Nu har jag funnit en yogalärare som jag har fullaste förtroende för, som har en enorm erfarenhet av yogan och dess filosofi och som också utstrålar yoga, hela hon. Och jag håller på att kolla upp när jag kan träffa henne nästa gång och hoppas på att det blir i oktober...

Vi har också bott underbart på Orbaden SPA hotel i ett jättefint rum och en underbar sandstrand intill. L har "spa-at" när jag har yogat och på lördagen, mitt på dagen när vi var ledig från yogan, så åkte vi runt lite, bl a till några loppisar och till en av de vackra Hälsingegårdarna som nu hör till Världsarvet.

Och tidigt i morse stod jag på min yogamatta, nästan ivrig, att få yoga med med allt det goda jag fått med mig, med alla nya insikter och goda tips och råd. Livet är gott!

Bräda för bräda...

Här hemma byggs det på farstukvisten och idag har det gått åt många liter vatten i värmen, vi hade 26 grader på eftermiddan och det var åtskilliga fler i solgasset. Men, inte ska vi klaga! Fast jag måste medge att det är ljuvligt nu ikväll och alldeles i min smak när solen sjunker och det är lite svalka i luften...

Annars har jag börjat räkna ner lite inför helgens yoga uppe i Hälsingland. Ser så framemot att få yoga för Maria Boox! Åker härifrån på fredag morgon för att vara på plats på Orbaden SPA-hotel till eftermiddan och första yogaklassen.  L följer med och tar lite semester från bygget och vi kan åka på lite sightseeing mellan yogapassen.

Jag har fortfarande lite ont i min högra armbåge, har haft det från o till i några veckor, men har vilat nu från yogan i tre dagar. Ordentligt. Och märker skillnad, känns så mycket bättre. Så nu ska jag vara klok, den här gången. Vila ordentligt. Inte börja yoga för tidigt, det är ju det felet jag alltid gör...

Trosbekännelse.

Jag tror på en Gud som är helig och varm,

som ger kampglöd och identitet.

En helande Gud som gör trasigt till helt,

som stärker till medvetenhet.

Jag tror på en Gud som gråter med mig,

när jag gråter och allting är gråt.

En tröstande Gud som kan trösta likt den

som väntar tills gråten gått åt.

Jag tror på en Gud som bor inom mig

och som bor i allt utanför.

En skrattande Gud som vill skratta med mig,

och som lever med mig när jag dör.

                                              Sv. Ps 766

Känslig.

Mycket positivt har skett, både i min kropp och mitt psyke, sen jag börjat med yoga. Positiva förändringar som gör det självklart att göra mitt pass varje dag, för att det är något viktigt som hör till numera. Och det goda blir som ringar på vatten - det goda ger det goda. Gamla vanor förändras helt naturligt och som av sig självt. Det handlar nästan inte om att medvetet välja bort, nej det är som om kroppen själv väljer och vill nya saker. Och ibland är det som om jag själv blir smått förvånad och förundrad över mig själv och mina självklara val. Det är ingen sak att stiga upp i ottan och ställa mig på mattan - jag som ÄLSKAR att sova. Och det är ingen uppoffring alls att välja bort mat och dryck som jag vet bara är skräp för kroppen, fastän det är sånt som jag ÄLSKAR.

Men, det är en annan sak som jag har märkt, mer och mer, under det sista året, som jag inte vet om det har med yogan att göra men jag har börjat fundera på om det är så... Det är så att jag har blivit mycket känsligare för bl a dofter och ljud. Och speciellt på morgonen! Det är som om mina sinnen blivit mycket, mycket känsligare. Kan tycka att stekos, om vi t ex gör omelett på morron, är fruktansvärt äckligt och kan absolut inte äta det längre. Och är superkänslig för dofter, kan nästan säga vad folk jag möter har tvättat håret med för schampo. Och luktar nån svett!! ja då blir jag nästan folkilsken!!
Samma med ljud. Och just på morron. Ibland har vi Nyhetsmorgon på 4:an på och det är väl OK, så länge dom pratar. Men ibland, eller ofta, är det nåt band som börjar spela i studion!!! Sådär vid tjugo över sju!!
Åh, jag vet inte hur fort jag ska få ner ljudet eller helst stänga av helt!
Även på jobbet har jag märket det. Vi har personalsamling 1 gång i veckan och då brukar vi börja med att sjunga men det går inte alls längre. Dels så tycker jag att det är jobbigt att lyssna till, känns bara som oväsen!! och själv skulle jag aldrig få fram en ton, vill inte ens försöka!!

Det här är ju inga direkta problem eller nåt som gör livet krångligt,  men jag märker det som sagt mer och mer och nu har jag en undring till er yogisar som läser här. Är det här nåt du känner igen, eller nåt liknande??? Kanske har det inte alls med yogan att göra???

Yogadröm.

Hemma ifrån stugan där vi firat midsommar med släkten, med sill, jordgubbar o grillat, som vi brukar. Och vädret har bjudit på sol o regn om vartannat, som det brukar. Varit skönt lat och gjort minsta möjliga. Ingen yoga annat än lite höftöppnare framför TV:n i gårkväll. Men jag har drömt om yoga. Jag drömmer mycket och ofta och  kommer oftast ihåg mina drömmar som för det mesta är heltokiga. Inatt drömde jag att jag var i Indien och hade en teorilektion med en hel massa yogisar. Och plötsligt såg jag att en av eleverna, som var väldigt högljudd och störande på alla sätt, var Stina Dabrowski!! Fast här var hon ung och hade jättelångt hår!! Och hon var så himla arg för att jag inte sagt vilken tid vi skulle börjat lektionen, tyckte att jag var en idiot och begärde pengarna tillbaka... Puh... ibland är det skönt när man vaknar...
Visst skulle det vara spännande att ta reda på vad ens drömmar betyder... om dom nu gör det.

Yoga mitt i.

Tar sovmorgon, för att det är måndag och så segt att komma upp, helt enkelt. Så jag yogar på eftermiddan istället. På ett sätt är det bättre tycker jag för jag är mycket mjukare då, stor skillnad mot morgonen, och också lite roligare för det går så mycket lättare och jag kommer djupare i varje position, åtminstone i början, under solhälsningarna märker jag det mest.  Men att yoga på morgonen har andra kvaliteter som mer handlar om känsla... det är som om man har med sig den sköna, glada, nöjda o vackra känslan hela dagen... i hela kroppen.
Men idag blev det ett eftermiddagspass. Lite annorlunda mot morgonyogan då jag är ensam vaken. Min ujjayiandning blandad med skruvdragarens morrande när L monterar golvplankor på förstukvisten och hundarna som glatt springer förbi ibland och ger mig en puss i förbifarten... Men skön yoga och första gången jag gjorde hela serien sedan jag opererade mitt ben. Det känns så bra nu, helt återställt.

Är man lat så är man.

Blev sugen på nya köksgardiner för dom andra har hängt sen 1:a advent... Så igår när jag var på stan så hittade jag rosiga o söta hissgardiner på Åhlens. Färdigsydda o klara, det var bara det att dom inte fanns i 110 cm som jag skulle ha. Närmast var 120 så, ok jag får väl sy in dom lite då, tänkte jag. Men när jag kom hem slog latmasken till... dra fram symaskinen... hm..vi är inte kompisar, jag och den precis... Så då kom jag på en genial idé! Jag tog bort trälisterna i gardinen, slängde in den i tvättmaskinen på 40 grader, som egentligen var för varmt, för 30 var rekommenderat... och sen tumlade jag den kruttorr. Och vips så var den 110 cm bred!! Lätt som en plätt, bara stryka o hänga upp. Passade perfekt! Är man lat så är man.