Timmarna har bara försvunnit idag. Som det kan göra när man bara är i det man gör. Jag har gjort höst ute på våran gård. Utemöblerna är instuvade och klätterrosorna är omstoppade. För nu är hösten här på allvar. Inatt när vi vinkade av våra gästande goda vänner så var det nästan på nollan... Burr, burr.
Men idag, strålande höstsol och jag har njutit. Av solen, av tystnaden, av doften från fuktig jord, av rosor som ännu knoppas, av att få bo i vårt paradis... Och plötsligt slogs jag av hur tacksam jag är. För allt detta Goda. För busiga o glada hundar som turas om att jaga varandra. För grannen som stannar till och ger mig purfärsk strömming, bara sådär. För kaffe o kladdkaka på trappan. För bästa vännen som ringer. Ja, tacksam för själva livet. Det enkla och det vanliga. Tack! Namaste och Amen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar