söndag 25 mars 2012

Följa mitt hjärta.


Vilket vårväder vi haft hela helgen. Gått här hemma  i trädgården med bara ben och träskor och faktiskt fått lite färg på det vintervita. Och igår fick vi sån längtan efter havet så vi åkte till sommarstugan, tog med oss mat o dryck så vi kunde stanna kvar över natten. Så härligt, och så blått, när isen är borta och havet fritt. Lika underbart varje år när allt vaknar till liv igen,  rosorna här hemma verkar ha klarat vintern, småfåglarna sjunger för full hals och igår kväll hörde vi sjöfåglarnas "tjatter" nere från viken...

Och själv mår jag så bra. För jag har bestämt mig. Jag har hoppat av KY-lärarutbildningen. Ingen stor grej egentligen. Inte för mig. För det var bara "på kul" jag började och inte alls som "min nya framtid". Mer som att få tillfälle gräva i yogans historia och ursprung.
Det jag visste om kundaliniyoga innan var genom Maya Fiennes bok och de klasser jag gått på inne i stan. Men nu på kursen kände jag bara igen det fysiska, rörelserna. Allt annat var nytt och annorlunda. Helt annorlunda. Allt är så starkt influerat av sikhismen, alla dessa mantran som är sikhiska böner, lovsånger och trosbekännelser, klädsel enligt sikhisk tradition och vill du kan du få ett sikhiskt namn, singh-nånting om du är man och kaur-nånting som kvinna, som ett slags "spirituellt" namn...

Nej, jag går vidare, själv, på yogans väg, Min yoga. Min väg. Som jag vill att den ska vara och som passar mig. Och jag är glad och känner mig lycklig för att jag lyssnar på mitt hjärta!



7 kommentarer:

  1. Jag tycker du gör rätt som följer ditt hjärta. Kan även känna som du att "tillbehören" skrämmer lite i kundalinin även om själva yogan är underbar. Kanske medicinsk yoga passar dig bättre.. Som kundalini men utan klädsel osv. Kram Ulrika

    SvaraRadera
  2. Det är väl det allt handlar om egentligen? Att följa sitt hjärta. Och bara du känner vad som är rätt för dig. Ibland är det lika svårt att säga nej som ja. Lycka till med ditt utforskande!

    SvaraRadera
  3. Så fint att du låter hjärtat visa vägen, så rätt och så viktigt! Yogan ska ju verkligen kännas rätt och den ska vara som en förlängning av ens inre. Så glad att du är lycklig i ditt val!

    Som du vet brottas även jag med "alltruntomkring" KY och ett tag blev jag riktigt orolig, men på något sätt har jag kommit på banan igen och det känns som att jag börjat hitta min väg genom allt. KYyogan är jag förälskad i och jag tror att jag kommer hitta mitt eget personliga sätt att förmedla och göra den till min.

    Varmaste kramen!

    SvaraRadera
  4. Underbart! Att följa sitt hjärta är ju det allra viktigaste.
    Kram

    SvaraRadera
  5. Tjoho, ropar jag. O hoppar små glädjeskutt eftersom jag tycker att det är så fint o modigt att följa sitt hjärta!

    SvaraRadera
  6. Du är modig och gör helt rätt, att följa sitt hjärtas väg är mod, men också den enda vägen. För vilket annat hjärtas röst ska man annars gå? Heja dig. kram

    SvaraRadera
  7. Tack för alla positiva ord!!! Gulliga, gulliga ni!

    SvaraRadera