Andhämtning.

Lever riktigt latliv. Har semester denna vecka och gör vad jag vill. Och det är inte mycket, bara det som verkligen lockar, som t ex ett loppisbesök idag. Och så yogan förstås. Till den finns det lust, mycket lust, så att det blir ashtanga på morgonen och yinyoga på kvällen. Och imorron väntar en skön dag med fika på stan med en kär vän och så första julbordet på kvällen med mina jobbarkompisar. Gillar latliv. Mycket.

Ordningen återställd.

Så är det december och min långa sovmånad är över och i morse stod jag på mattan igen. Gjorde en egenkomponerad yoga; solhälsningarna, dom stående och sedan yinyoga som avslutande. Härligt, i alla fall efteråt. För yinyogan kan vara riktigt, riktigt plågsam fast det utifrån ser ut som om man sitter/ligger där och halvsover. Liggande Svanen var en hemsk plåga idag och det är bara andningen, envishet och djupt rotad finsk sisu som fick mig att hålla ut i fem minuter. Tänk att minuter kan vara så långa! Men så skönt nöjd efteråt och att sen koka gröt och få saffransbullar till teet gjorde morgonen till den bästbästa.

Hoppas ni har en skön advent alla! Nu tänder vi ljus och väntar. Väntar i fyra veckor på att få fira det underbara, förunderliga och fantastiska. Att Gud blev Människa. Människa! En sån som jag, som du!!
Hur stort är inte det??!!!

Ashtanga + Yinyoga

Kan bara meddela att jag sover istället för att yoga. Precis som jag bestämt att det ska se ut under november. Lägger mig tidigt och sover så länge som möjligt. Underbart härligt. Men jag börjar så smått längta till mina tidiga ensamma yogamorgnar. När huset är knäpptyst och bara min andning är det enda som hörs. När jag är tillsammans med mig själv på djupet och arbetar mig svettig genom min serie. Min andning och jag. Min kropp och jag. Ja jag längtar, och jag har inte fått till någon enda yogastund på kvällen. Det vill sig inte, men jag har samtidigt tänkt att det är skönt för kroppen att få vila några veckor.
Och det fick jag kvitto på i helgen då jag var på yogaworkshop inne i stan. På "mitt" yogaställe Vayu var det en workshop (där alla intäkter gick till de behövande i Fillipinerna) då det först var ett ashtangapass, sedan en föreläsning om ayurveda och sist ett yinyogapass. Och min kropp var så mjuk, så mjuk. Som aldrig förr. Som om den längtat efter yogan och samtidigt var väldigt medgörlig i tacksamhet för vilan den fått.
Vad jag älskar ashtangayogan!! Och vad jag är glad att jag hittat just den!!
Och det var första gången jag provade ett yinyogapass, i alla fall ett lett pass av en lärare. Det var lovely, kan jag bara säga. Helt underbart skönt och något som jag vet att jag behöver. Lugnet, meditationen och den djupgående töjningen. Yinyoga ska absolut bli min yoga jämsides ashtangan. Och fr o m denna vecka så är det ett yinyogapass på torsdagar på bästa tiden halv sex. Ska verkligen bli min yogakväll!!

Mera sömn.

Jag har bestämt mig. Jag ska sova i november! Sova, sova och sova :) Och jag har redan börjat. Sover minst 9-10 timmar varje natt. Som en stock. Ja det är som om jag sover ikapp all sömn jag missat tidigare i höst. Så underbart ljuvligt skönt! Och jag har bestämt att strunta i min morgonyoga under november och sova istället. För att det är det kroppen vill just nu om jag lyssnar på den! Inte stiga upp kl 6!! Nej sova till framåt halv 8 och lägga mig vid 22, det ska bli min melodi under den här månaden. Och kanske blir det yoga nån eftermiddag/kväll om det passar, men troligen inte, om jag känner mig rätt. Brukar inte få till det efter jobbet när mat är prio 1 och det inte funkar att yoga inom i a f tre timmar efter jag ätit. Men då får det bli så. Tidiga kvällar och sömn och sovmorgnar ska det bli, heeela november. Tror förresten att det är det mest naturliga, att sova mer när det är som mörkast. Säger sig självt. Det var så vi gjorde innan elen kom, satt och kurade intill ljuset eller fotogenlampan till ögonen föll ihop vid 8-tiden...
Och få se hur kroppen känns efter några veckors yogauppehåll, det har jag aldrig provat förr! Kanske får för svår abstinens och struntar i middagen :) Också troligt, om jag känner mig rätt!

Sömn.

Har och har alltid haft stort sömnbehov. Åtta timmar, minst, vill jag ha. Då är allt perfekt, klar i huvudet och energin får bara saker och ting gjorda. Men i höst har min sömn krånglat. För mycket och stora saker har hänt i livet som gjort att jag har haft svårt att komma till ro och somna och när jag väl gjort det så har jag sovit lätt, lätt så lätt så jag vet inte om jag sovit och drömt eller varit vaken och tänkt..! Så där har det hållit på i veckor och jag har blivit som en skugga av mig själv... Så jag bestämde mig för att göra nåt åt det hela, innan det gått för långt och blivit en inbiten dålig vana, för jag behöver så väl min goda sömn.
Så kom jag på att jag läst en kollegas blogg där hon beskrev hur hon jobbade med att få tillbaka sin sömn och kontaktade henne och fick tipset som har hjälpt mig. Sömnrestriktion, är lösningen!
Det går ut på att man räknar efter och uppskattar hur många timmar man faktiskt sovit de senaste nätterna.  För mig blev det drygt 4 timmar. Så bestämmer man när man ska stiga upp på morgonen. Jag stiger upp kl 6 för min yoga. Det innebar att jag fick gå och lägga mig kl 01.30!!! Man ska alltså sträva efter att bara ligga i sängen dom timmar man faktiskt sover. (Och har man inte somnat inom en halvtimme så ska man stiga upp och göra nåt (tråkigt, helst) alltså inte ligga och snurra timme efter timme.) Så jag satte igång, varnad för att det skulle bli urjobbigt och att jag skulle vara halvdöd några dygn. Och det blev det, det blev jag!!!
Jag satt uppe i halvmörkret, bara en liten läslampa tänd och läste gamla tidningar. Ingen TV eller dator som triggar igång hjärnan är tillåtet. Så höll jag på i fem dygn. Tills jag inte stod ut längre, tills jag var helt slut och grät för allt och inget, tills jag inte visste hur många tjugor det går på hundralapp... Så började jag sakta att förlänga min sängtid, som nu var SOVTID för jag hann inte lägga huvudet på kudden så sov jag :) Först 01.15.. sen 01.00.. så ett par kvällar 00.45.. 00.30.. Drygt två veckor tog det innan jag var framme vid min normala läggtid 22-22.30. Och vad jag sovit! Vad jag sover!! Det har verkligen varit effektivt och brutit vanan jag hade hamnat i. Nu sover jag sköna långa timmar och känner mig som ny när jag vaknar! Underbart!
Och tänk att jag steg upp kl 6 varje morgon!!!! Det är verkligen en bedrift!!!! Jag förstår det knappt själv!! Jag var inte bara halvdöd dom där dygnen, jag var i ett annat medvetande kl 6 när det plingade i mobilen, som låg långt från sängen så jag var tvungen att ta mig upp.. Men med min enorma envishet, som jag har haft sååå mycket nytta av i mitt liv!!!! stod jag kvar på benen, tog mig nerför trappan, baddade ansiktet med iskallt vatten, bytte om och ställde mig på yogamattan som var utrullad och klar... Och jag gjorde min yoga. Blundande genom solhälsningarna, blundande i mina fem andetag i hunden. Vaknade mer och mer, andetag för andetag...
Jag tog kommandot över mina sömnbesvär, det krävdes minsta sagt kraft och tålamod, men det var det värt!! Vill du veta mer om Sömnrestriktion så googla på det så får du träff; En liten handbok för sömnlösa... från Örebro läns landsting.

Sköna söndag.

Söndag och regnet strilar ner. Så skönt. Det ger liksom en anledning att vara inne och kura. Göra ingenting. Sovit till 9 (!) och hoppar över yogan idag. För att jag känner för det. För att jag gör minsta möjliga idag. Ensam hemma, jag och hundarna. och dom är lika lata som jag. Dom vill inte ens gå ut o kissa, nej jag får ta på mig stövlarna och storjackan och följa dom ut för att dom ska få det gjort. Och sen fort in igen, vi har springtävling längst grusgången och dom är så glada när vi är inne och dom får lägga sig framför brasan igen. Ja och sådär fortsätter denna dag, eldar och lyssnar på tystnaden... En sån dag som jag behöver så väl, för att liksom komma ifatt. Med alla ofärdiga tankar som inte hunnit tänkas och att få perspektiv på det som hänt senaste dagarna. Äter när jag blir hungrig och vilar på maten...

På G.

Är på benen igen efter 4dygns magsjuka förra veckan. En näradödenupplevelse men desto gladare då när allt blir som vanligt igen. Vanliga dagar med det alldeles vanliga, att äta och dricka.
Längtar så efter att springa och träna mig dödstrött men är fortfarande lite efterdarrig så jag vilar även idag. Men imorron ska jag. Längtar. Ska börja med tanken att jag ska powerwalka och kanske liiite spring, om det känns bra.. Huvudsaken att det känns bra och att lyssna inåt; vad vill kroppen, egentligen?
I morse yogade jag som vanligt igen. Så härligt, så härligt. Jag kände riktigt hur kroppen längtat. Gjorde solhälsningarna, sakta, sakta med fem andetag i varje ställning. Verkligen kände in kroppen i varje andetag, i varje ställning och kände allteftersom hur det lossnade hur det förlängdes hur det mjukades upp och hur kroppen riktigt njöt, ja att den längtat... Ni vet en sån där yogastund när man är lycklig för att man har yogan, lycklig för sin kropp, lycklig för att vara frisk... Och efteråt, innan Savasana, kommer mitt eget avslutningsmantra:

Tack Gud för att jag kom ur sängen, tack för det nya tvättmedlet som doftar så härligt, tack för svetten som rinner, tack för min härliga kropp. Din är jag, använd mig på bästa sätt idag. Amen.