Hemma efter en vecka i Luleå. Både skönt o tråkigt. Skönt för att hemma är ju Hemma men tråkigt att vara så långt från min dotter igen. Men jag brukar trösta mig med att vi i alla fall bor i samma land, vet dom som har sina älskade på andra sidan Atlanten... fast det känns som en klen tröst, just nu...
Men jag känner mig också lite som ny, faktiskt. Känner att det verkligen var välbehövligt med lite semester, att komma ifrån jobbet där det varit lite av turbulens sista månaderna. Kom på mig själv, när jag satt på tåget o närmade mig Norrköping, att jag inte tänkt på jobbet en enda gång de senaste dagarna, att hjärnan verkligen haft semester från alla tankar som upptagit den både natt o dag... Det kändes riktigt, riktigt bra, blandat med lyckan att ha "överlevt" flygresan Luleå-Stockholm. Hatar verkligen att flyga.
Och idag kändes det riktigt bra att komma igång igen och saker o ting börjar faktiskt "trilla på plats". Älskar mitt jobb och är såå glad över alla människor jag får möta och vad jag får vara med om!!
Men det är inte bara hjärnan som vilat i det undersköna o snötäckta Norrbotten, nej hela jag har vilat. Ingen yoga på 6 dagar! Lite abstinens har jag haft, det måste jag medge, men jag tror att det varit lite skönt för kroppen också för jag kände mig så himla stark, fokuserad och mjuk när jag yogade igår. Jaa, som ny, i rygg o höfter, med en kropp som bara gjorde det den längtat efter... Ashtangans stående, sittande och avslutande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar