Dricker hett te i ett alldeles tyst hus. Och så har helgen varit, varm och tyst, ja helt underbar. Jag har bara vilat, bara gjort det jag haft lust till. Lite påtning i trädgården, fixat i min örtagård där fontänen kommit på plats, nu porlar det så underbart och tre lavendlar som var halvdöda är utbytta. Ja det är ungefär den nytta jag gjort annars har jag legat i solstolen eller på en solmadrass på altangolvet. Varierat mig lite, sola mage eller rygg, tankat D-vitamin och ibland lite yinyoga i skuggan. I sakta mak, allt i sakta mak.
Och gårdagskvällen blev också lugn. Oväntat lugn. Det var meningen att vi skulle på stor baluns och fest men vår foxterrier blev sjuk igårmorse och vi vet fortfarande inte riktigt vad som hände. Vi åkte till veterinären i Linköping i ilfart men när vi kom fram hade han piggnat till så det blev gissning på att han antigen slickat på en padda, vilket jag inte tror för han var bara ut framotillbaks på morgonen, eller epileptiskt anfall, eller blodtrycksfall. Känns inget vidare att inte veta varför han mådde så dåligt så även om han var som vanligt igen så jag bestämde mig för att strunta i festen och stanna hemma hos vovvarna. Kändes bäst och tryggast så. Och vad härligt med den där tacksamhetskänslan som fyller upp en helt och hållet, som gör mig fullständigt lycklig, att se hur han är precis som vanligt. Busig, tigger och fläker ut sig i soffan. Älskade Helge!! Och vad är väl en bal på slottet??!! Inget alls, mot en frisk och glad vovve!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar