Är så glad för att min favorit, Solhälsningen, också finns med i Kundaliniyogan. Den har jag som extra uppvärmning på morgnarna när jag gör min "läxa" från KY-utbildningen. 10 st Surya Namaskara och sen gör jag Kriya för det instinktiva jaget. Det kriyan gillar jag mycket, jag blir riktigt varm och rörelserna är mumma för ryggen. Och efteråt kommer 11 minuters meditation med mantrat Sa Ta Na Ma Ra Ma Da Sa Sa Se So Hung... och tänk att 11 minuter kan kännas som 5... tror jag börjar gilla att meditera med mantra. Också.
Men åhh va härligt det var i tisdagskväll när jag som vanligt hade min Tysta meditation i kyrkan. Jag kände verkligen att jag längtat, det var som att äntligen komma hem. Det var som om hjärnan läkte efter dagar av ord,ord,ord. Det var som om alla ord i mitt huvud sakta, sakta suddades ut. Varenda bokstav. Och alla ljud i mina öron tystnade alltmer... tills bara pulsslagen fanns där. Och jag kände mig själv. Igen.
Att känna mig själv och samtidigt känna mig buren. Av Någon som känner mig ännu mer... Det är den största, största vilan. För mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar