Ligger i.

Förstår inte var min energi kommer ifrån. Hur lätt som helst kommer jag upp i arla morgonstund fast det är ett kompakt kolmörker utanför fönstret. Och det är som om jag är tidsinställd på 6-snåret för häromkvällen glömde jag att ställa alarmet men vaknade av mig själv 05.58... Ja, då är det väl meningen. Och det är bara att tacka o ta emot för närsomhelst kan det ju bli annorlunda.
Men, jag vet inte riktigt vad det är jag känner i min kropp... Sen ett par, eller några veckor, så är det något jag inte riktigt kan beskriva och som jag inte känner igen. Som ett glatt förväntansfullt pirr, ni vet som när det ska hända nåt kul o spännande, och SAMTIDIGT så känner jag mig så lugn, så grundad och... ja..långsam (!) Låter heltokigt men det är precis så det är.
Och min egen teori till detta fenomen, förutom yogan i sig förstås, är att jag numera mediterar 20 minuter varje dag sedan jag dagligen börjat med kundaliniyogan. Meditationen hör till på ett mer centralt sätt nu än i ashtangayogan, åtminstone för mig. Kanske var det helt enkelt att serien i ashtangan tog mer tid att göra så att jag inte tog mig tid till meditation efteråt när klockan gick o frukost o dusch väntade.
Ja, spännande är det utan tvekan, yogalivet. Och jag kör med Nabhi kriya varannan morgon och Yoga för upplyftande varannan.Och fortsätter så.