Yogamatta. Och fårskinn.

Är på mattan igen. Och är glad igen. Yogar efter hur dagsformen och humöret känns. Självklart, att det ska vara så, för mig. Visste det i samma stund som jag läste igenom förra inlägget där jag skrev ut just dom orden, "efter hur kroppen känns". Ibland fattas bara det, att få se orden som fladdrar därinne på pränt, för att bitar ska falla på plats och tankemyllret sorteras. Så nu bestämmer jag och min kropp vad det ska bli för yoga, just denna morgon, då vi smyger ner för trappan i halvmörkret. Om bara yogamattan ska rullas ut eller om filten o fårskinnet också ska vara med...

Sista dagarna har det blivit Kundaliniyoga, det har känts mest naturligt, mest behövligt, just nu. Jag har improviserat från klasser jag gått och gjort mina favoriter och så har jag gjort efter Maya Fiennes bok, Yoga For Real Life. Tycker om den boken och hur hon tänker kring yoga. Och särskilt hur hon beskriver Kundaliniyogan, "västerländskt"  och "modernt" och långt borta från vita turbaner o helskägg... Det passar mig perfekt!