På G.

Är på benen igen efter 4dygns magsjuka förra veckan. En näradödenupplevelse men desto gladare då när allt blir som vanligt igen. Vanliga dagar med det alldeles vanliga, att äta och dricka.
Längtar så efter att springa och träna mig dödstrött men är fortfarande lite efterdarrig så jag vilar även idag. Men imorron ska jag. Längtar. Ska börja med tanken att jag ska powerwalka och kanske liiite spring, om det känns bra.. Huvudsaken att det känns bra och att lyssna inåt; vad vill kroppen, egentligen?
I morse yogade jag som vanligt igen. Så härligt, så härligt. Jag kände riktigt hur kroppen längtat. Gjorde solhälsningarna, sakta, sakta med fem andetag i varje ställning. Verkligen kände in kroppen i varje andetag, i varje ställning och kände allteftersom hur det lossnade hur det förlängdes hur det mjukades upp och hur kroppen riktigt njöt, ja att den längtat... Ni vet en sån där yogastund när man är lycklig för att man har yogan, lycklig för sin kropp, lycklig för att vara frisk... Och efteråt, innan Savasana, kommer mitt eget avslutningsmantra:

Tack Gud för att jag kom ur sängen, tack för det nya tvättmedlet som doftar så härligt, tack för svetten som rinner, tack för min härliga kropp. Din är jag, använd mig på bästa sätt idag. Amen.