Höfter o höstfix

Vilket härligt höstväder det varit hela helgen. Vi har tagit vara på tillfället och varit ute många timmar både i går och idag. Känner mig boostad med frisk luft och sol. Idag har vi varit en sväng till sommarstugan och bl a tömt frysen så nu behöver vi inte handla på ett tag:) Och nästa helg ska vattensystemet tömmas och sen är det förberett för vintern...

Har ju varit ledig i tre dagar men dom flög bara iväg. Som vanligt. Har passat på att varit ute i alla fall, gått långa promenader med hundarna, stuvat in trädgårdsmöblerna i förrådet och fixat lite med klängrosorna som vuxit en hel del i sommar. Annars har jag legat några timmar på kökssoffan och läst. En favorit i repris; Långsamhetens lov av Owe Wikström. En titel och bok helt i min stil, eller va sägs om kapitel som
Tjuren Ferdinands livsstil 
Vikten av att släntra 
Lättjans lov 
Den goda ensamheten 
Nödvändigheten av att inte följa med sin tid 
Om glädjen 
Andlig odling
Tystnadens tilltal
och mycket mer...

Men helgen har också innehållit nåt heelt annat, nämligen en thriller, som inte hör till det vanliga när det gäller mig. Jag gillar mer feelgood och drama men vi såg Hypnotisören igår kväll på bio tillsammans med goda vänner.  "Riktigt bra" får den i betyg och Lena Olin var också riktigt bra, tror faktiskt att det är första filmen jag ser med henne i en huvudroll. Positivt och kul. Efteråt var vi och åt gott som en perfekt avslutning på kvällen.
Och jag vilar min arm, ingen yoga på några dar nu och det känns bra. Vet ju att det bara blir bättre sen... Och jag känner av min "förvandling" i höfterna i alla möjliga situationer. Tror faktiskt att jag tar längre steg, naturligare längre steg när jag går numera, eller jag tror inte, jag känner att det är så. Det är som om höfterna är öppna och avslappnade på ett helt nytt sätt som också känns om jag sitter på en stol och lägger ene benet över det andra. Oj va djupt i kors dom hamnar, helt av sig själv.
Och förvandlingen fortsätter, både kroppsligt och själsligt...