Tiden.

Har ledig helg o sen börjar min semester i 5 veckor. Som jag ska njuta!! Ta tillvara på tiden, varendaste minut. Och i år har vi inga stora planer, bara dagsutflykter och en hotellhelg i Stockholm. Tror det är mycket därför det känns så himla avslappnat och skönt när jag nu ser blanka blad i kalendern. Jag ska fixa lite härhemma, saker o ideér som jag har men inte haft lust till.
Och L bygger på farstukvisten mellan regnskurarna, önskar uppehåll så att han kan få dit takpanelen och sen på med täckpappen. Ett evigt farande med presseningen framotillbaks mellan skurarna...
Men, jag klagar inte! Nej ska inte klaga en endaste gång på vädret fast detta nog är den regnigaste sommaren på mycket länge. Jag struntar i det. Det finns så mycket annat o klaga på och så många människor som verkligen har anledning att klaga, som har det svårt på olika sätt... Mina tankar är hos dom... ofta, ofta och då har jag ingen som helst anledning att klaga på regnskurar...
Jo, jag har som sagt lite ideér som jag ska förverkliga under mina lediga veckor. En hylla som ska köpas o sättas upp på en tom vägg, tavlor som ska spikas upp, matbordet som ska slipas färdigt o målas, plus lite annat småfix. Sånt som jag tänkt men inte,, jo haft tid egentligen, men inte sett som så viktigt. Inte brytt mig, tänkt att det hinner jag sen... Och det, det är väääldigt olikt mig!! Jag som alltid gjort allt på en o samma gång, helst varit färdig igår med det som ska göras. Otålig! Men nu, nu är det mera "jaja det kan jag göra sen, när jag får lust"!!
Och jag tänker på det Maria Boox pratade mycket om på yogakursen förra helgen. Att ha så bråttom. Hur vi otåligt vill framåt i vår practice, hur vi vill få nya asanas, hur vi längtar till nästa serie...Hur hon berättade om PattaabhiJois som så många gånger frågade yogisarna "Why, why are you so in a hurry????"
Hur vi har så svårt att inse att vi redan ÄR DÄR, att vi redan HAR ALLT!!
Och jag tänker, återigen, på hur yogan förändrat mig. Hur jag tvingats att förändras. Hur yogan gjort att jag tvingats sakta ner, bli tålmodigare, tvingats lyssna inåt och också tvingats backa ibland... Ibland är det gott att bli tvingad. Att inse att det inte finns några genvägar, att jag måste, ja, måste sakta in, måste ta en långsam väg, måste acceptera... Yogan igen. Och igen.